Trots att tekniken går framåt och kvalitén hela tiden förbättras vad gäller dvd-tekniken så finns det en stor brist med den. I och med den ständiga jakten efter den perfekta bilden så blir spelarna känsligare och känsligare har jag märkt. Min första dvd-spelare kunde i princip klara av skivor som använts som rullskridskor i ett grustag. Den andra spelaren i ordningen var fortfarande rätt så tuff, men kunde inte riktigt klara av de repigaste skivorna. Min nuvarande spelare är skräp. Alltså, det är en jättebra spelare på alla sätt och vis vad gäller bild- och ljudkvalitet, men när det kommer till graden av repiga skivor så är den hopplös. Minsta lilla smutsfläck eller repa så kan man lita på att spelaren ska sucka tungt och envist ge upp med ett svagt rosslande - tills dess att man rengjort skivan eller bytt ut den mot en “hel”. Detta är ett tvådelat problem; dels ställer främst hyrfilmer till det för mig eftersom de får en betydligt brutalare behandling än vad mina egenköpta skivor får (läs: idioter som inte vet hur man ska använda dem). Den andra delen av problemet är att delar av min skivsamling inte heller gillas av den hyperkänsliga dvd-spelaren. Bättre teknik är alltså inte nödvändigtvis av godo.